Fasadrenovering i Sundbyberg

Tre generationer fasader i Duvbo

Sundbybergs miljöprogram för Duvbo berättar att föreningen Egna Hem bildades 1898 för att skapa egna hem för arbetare. Året därpå köptes egendomen Dufvebol i Spånga församling, och en stadsplan med 325 tomter upprättades. Området utökades 1924 med ytterligare 98 villatomter, och Riksantikvarieämbetet pekade 1987 ut Duvbo som riksintresse för kulturmiljövården – som ett av de första exemplen på en välorganiserad egnahemsförstad i Stockholmstrakten.

Programmet delar in den äldre bebyggelsen i tre generationer med olika fasader. Sekelskiftesvillorna i schweizerstil har stående och liggande fasspontpanel indelad i fält med listverk, höga socklar i natursten och heltäckande linoljefärg eller faluröd slamfärg, och gott om lövsågerier. 1920-talets egnahem har locklistpanel, ibland puts, med markerade knutar, putsade socklar och klassicerade detaljer. Husen från 1940-talet är funktionalistiska, med slätputs, putsade socklar, få och enkla detaljer och kalkfärg i ljusa kulörer. I programmets tabell har alla tre generationerna tak av rött lertegel, sekelskiftesvillorna även falsad slätplåt eller papp.

Både sekelskiftesvillorna och 1920-talets hus står enligt programmet i två våningar på höga, nivåutjämnande socklar, och träfasaderna målades ursprungligen med linoljefärg eller slamfärg i tidstypiska, jordnära färgskalor. Sekelskiftesvillorna byggdes ofta av ägarna själva och visar en rik provkarta på tidens smakriktningar – två grannhus kan alltså ha helt olika panelindelning. När en bräda eller ett fält ska bytas tar vi därför mått och profil från det egna huset, inte från grannens.

Utökad lovplikt för fasaden i Duvbo

För de flesta villor krävs inte längre bygglov för fasadändringar, men Sundbybergs stad skriver att det inte gäller i Duvbo. Där är lovplikten utökad, liksom för byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla, och för det mesta krävs bygglov. Enligt miljöprogrammet omfattar den utökade lovplikten bland annat utbyte av fasadbeklädnad och takmaterial, omfärgning av fasaden och utbyte, flyttning eller igensättning av fönster och dörrar. Som fasadändring räknar staden också tilläggsisolering.

Programmet ger även råd för själva underhållet. Vid underhållsarbeten och andra förändringar av husets yttre ska utförande, material och materialbehandling om möjligt väljas i överensstämmelse med originalet eller byggnadens tillkomsttid, och husets tidstypiska uttryck får inte förvanskas genom byte av fasadmaterial eller genom färgsättning. För färgförslag hänvisar programmet till kommunens förvaltning. Till en ansökan behövs enligt staden oftast situationsplan, plan- och fasadritning, kulör- och materialbeskrivning och kontrollplan. Krävs inget lov kan den som vill söka ett så kallat frivilligt bygglov, för att få beslut på att åtgärden följer lagens krav.