Fönsterrenovering i Järfälla – bottenstycke och bleck

Q: Varför ruttnar fönstrets nederkant först?

Vattnet som rinner på fönstrets utsida gör den nedre delen särskilt utsatt, enligt Länsstyrelsernas fönsterblad. Där torkar virket dessutom långsamt, enligt Riksantikvarieämbetet.

Q: Måste hela karmbottenstycket bytas när det är ruttet?

Sällan. Riksantikvarieämbetet skriver att det i allmänhet räcker att limma in nytt virke i karmens yttre, mest utsatta del.

Q: Får man rotavdrag för nya bleck under fönstren i Järfälla?

I ett småhus ja, enligt Skatteverkets lista över rotarbeten. I en bostadsrätt ger fönsterbleck inget avdrag.

Q: Behövs bygglov för att måla om fönsteromfattningarna vid Stäket?

Fasadändring på en- och tvåbostadshus kräver normalt inte lov i Järfälla, men undantag gäller särskilt värdefulla byggnader och områden och detaljplaner med utökad lovplikt.

Q: Kan rostiga fönsterbeslag renoveras?

Oftast. Länsstyrelsernas fönsterblad skriver att beslagen i regel går att renovera även om de är rostiga, och att kopior av gamla modeller finns att köpa.

Villorna vid Stäket och Bonäs

Järfällas kulturmiljöplan beskriver Stäkets villasamhälle, där de första villorna byggdes 1904 på branten ned mot järnvägen. Utformningen var ganska individuell och ofta med stor omsorg om detaljerna, och färgsättningen hölls enligt planen ursprungligen i rött eller ljusa oljefärger. Vid Bonäs lät bankdirektören Frans Hallberg 1907 bygga en stor villa i rödfärgad liggande panel, och både den och den gulmålade villan på Bonäsvägen 27 har fönsteromfattningar och övriga snickerier hållna i vitt.

För villorna längs Gyllenstiernas väg föreslår planen skyddsbestämmelser för några av de äldsta och mest välbevarade husen och i övrigt utökad lovplikt, med krav på utformning, materialval och färgsättning i samband med renoveringar. Kommunen skriver att fasadändringar på en- och tvåbostadshus inte kräver bygglov, men att det inte gäller en byggnad eller ett område som är särskilt värdefullt, eller där detaljplanen har utökad lovplikt. Byte av färg räknas som en fasadändring, så innan bågar eller omfattningar får en ny kulör kontrollerar vi vad detaljplanen säger.

Karmbottenstycke med inlimmat nytt virke och nytt fönsterbleck — Illustration

Rötan börjar i bottenstyckena

Länsstyrelsernas fönsterblad förklarar att vattnet som rinner på fönstrets utsida gör den nedre delen särskilt utsatt. Det är i bågens och karmens bottenstycken som rötskador oftast uppstår, och man får också se upp med röta bakom hörnjärnen. Riksantikvarieämbetet skriver att skadorna i allmänhet uppstått för att väta under lång tid har kunnat tränga in i virket, medan den utsatta delen bara har kunnat torka långsamt. Skriften pekar också på ett samband mellan rötskador och rost på skruvar och beslag.

Riksantikvarieämbetet noterar att kärnfuru klarar stora påfrestningar, och det är sådant virke vi väljer till lagningarna. Är karmens bottenstycke skadat räcker det enligt Riksantikvarieämbetet i allmänhet att limma in nytt virke i karmens yttre, mest utsatta del – bara i enstaka fall måste hela bottenstycket bytas. I bågarna sitter skadorna ofta under hörnbeslagen och i fogarna, och därför räcker det sällan att bara byta det nedre bågträet. Rostiga beslag behöver inte kasseras: enligt fönsterbladet kan de oftast renoveras, och kopior av gamla modeller finns att köpa. Bladet påpekar också att gamla fönster är tillverkade av mycket bra virke, att det därför lönar sig att underhålla dem och att även svårt skadade fönster kan repareras med gott resultat.

Blecket och omfattningen skyddar väggen

Riksantikvarieämbetet beskriver fönsterblecket som en plåt som avleder vatten som annars kan skada karm och vägg. Blecket sitter fäst i karmens nederkant. Under 1800-talet fick det en bockad inslagskant, som först drevs in i karmen och sedan lades i ett spår som fanns färdigt i karmbottenstycket. Fönster i fasadliv har ibland också ett övre bleck. Vi ser därför lika noga på hur blecket ansluter till karmen som på själva plåten.

Fodret, eller omfattningen, är listerna som ramar in fönsteröppningen utvändigt och invändigt. På villorna vid Bonäs är de vita omfattningarna en del av husens uttryck, och vi lagar dem med samma profil i stället för att byta till enklare lister. Behöver panelen runt fönstret lagas, se snickare i Järfälla. Är fönstret för långt gånget beskriver vi alternativen under fönsterbyte i Järfälla.

Så renoverar vi fönstren på en villa i Järfälla

01

Kontroll nedtill

Vi känner efter röta i bottenstyckena och bakom hörnjärnen och ser hur blecket ansluter.

02

Detaljplanen

Ska kulören ändras tar vi först reda på om huset omfattas av utökad lovplikt.

03

Skriftligt kostnadsförslag

Lagning av båge, karm, bleck och omfattning redovisas var för sig.

04

Lagning

Nytt virke limmas in där det gamla är skadat, och rostiga beslag rostskyddas.

05

Bleck och foder

Blecket läggs om mot karmen och omfattningen lagas med samma profil.

06

Målning

Grundning, kittning och linoljefärg i tunna lager med torktid emellan.

ROT-avdrag för fönsterrenovering i Järfälla

För småhus finns att reparera eller byta ut fönster, att måla fönster och att byta och reparera fönsterbleck på Skatteverkets lista över rotarbeten. I ett radhus som är en bostadsrätt ger fönsterbleck och fönstrens utsida däremot inget avdrag; där godkänns bara arbete på insidan av befintliga fönster, som tätningslist eller nytt glas i innerbågen.

Avdraget är högst 30 procent av arbetskostnaden och som mest 50 000 kr per person och år, eller 75 000 kr inklusive rutavdrag. Det gäller arbetskostnaden, inte material eller resor, och vi drar det direkt på fakturan.

Vad påverkar priset i Järfälla?

Hur många bottenstycken som måste lagas, om blecket ska göras om, hur mycket av omfattningarna som är skadat och hur mycket gammal färg som ska bort styr priset mest. Efter ett gratis platsbesök får du ett skriftligt kostnadsförslag.