Plåtslagare på Östermalm

En del av stadens siluett

Översiktsplanens riksintressedel beskriver att grundanslaget i dagens stadssiluett utgörs av stenstadens stora, sammanhållna bebyggelsemassa på Norrmalm och Östermalm, som till största delen uppfördes under 1800-talets senare del. Bebyggelsen är enligt dokumentet också fonden mot Gamla stan och innerstadens stadsfronter.

Stenstadens tak beskrivs som sluttande, oftast plåttäckta och med en lutning upp till 45 grader från fasaden. När taklandskapet nämns som karaktärsdrag handlar det om helheten – hur taken samspelar kvarter för kvarter. En omlagd plåt i fel kulör eller med fel falsning kan därför märkas även om resten av huset är orört.

Dokumentet skriver också att siluetten i stadens centrala delar är känslig och att byggnader från tiden före andra världskriget ofta har en viktig roll för upplevelsen av Stockholm som historisk stadsmiljö, vilket gör att påbyggnader i regel är olämpliga. För plåtslagaren betyder det att vi i första hand behåller takets form och arbetar med det material som redan ligger.

Stadsmuseets karta och bygglovet

Stockholms stad räknar byte av kulör eller material på taket som en fasadändring, och på ett flerbostadshus krävs bygglov när taket vetter mot allmän plats. Därtill kräver staden bygglov för åtgärder som annars kan vara lovbefriade om huset ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, som visas med blå ring på Stadsmuseets karta, eller om huset är blå- eller grönmarkerat.

Vi börjar därför varje uppdrag på Östermalm med att titta på kartan tillsammans med föreningen. Ska plåten bara lagas med samma material och utförande blir frågan en annan än om taket ska få en ny kulör eller en ny typ av plåt. Staden påpekar att det också finns hus som ännu inte är inventerade, och då kan museet behöva göra en bedömning.