Fönsterbyte på Lidingö

På Lidingö villastad och Brevik går det att läsa husens ålder i fönstren: höga helglasade bågar på jugendvillorna, tätt sittande spröjs på nationalromantiken och tvåluftsfönster i fasadliv på 1930- och 40-talens villor. Geal Entreprenad AB byter och renoverar fönster på hela Lidingö, kontrollerar stadens lovplikt innan något beställs och lämnar ett skriftligt kostnadsförslag efter ett gratis platsbesök.

  • Gratis besök och kostnadsförslag
  • ROT-avdrag direkt på fakturan
Ring 08 12 410 276
Jugendvilla på Lidingö med höga fönster och rött tegeltak

Från helglasade bågar till tvåluftsfönster i fasadliv

Kulturmiljöprogrammets beskrivning av Lidingö villastad följer stilarna decennium för decennium. De äldre villorna är främst byggda i jugend, med höga tak i rött lertegel, tunga socklar i natursten och höga fönster med helglasade bågar och burspråk. Från omkring 1910 skiftade stilen mot nationalromantik, med fönster med tätt sittande spröjs, fönsterluckor, loggior och burspråk.

Under 1920-talet byggdes villorna i klassicerande form. Fönstren blev större än tidigare, med tvåluftsfönster som hade tre rutor per båge i bottenplanet och två rutor per båge i övre planet. Villorna från 1930- och 1940-talen har en försiktig modernism, slätputsade fasader och främst tvåluftsfönster placerade i fasadlivet.

Skillnaden mellan våningarna på 1920-talsvillorna är värd att lägga märke till. Byts fönstren mot ett och samma format på båda planen försvinner en detalj som arkitekten avsiktligt ritade in.

Tätspröjsat fönster på en putsad villa från 1910-talet
Illustration

Brevik – tätspröjs, souterräng och en- och tvåluftsfönster

I Breviks villastad beskriver programmet två parvillor från 1912 i kvarteret Trädgården med ljusa slätputsade fasader och tätspröjsade fönster, och en villa i kvarteret Rapsen med drag av italiensk klassicism och jugend, symmetrisk fasad och tätspröjsade fönster. De äldre villorna står i ett och ett halvt till två våningar under branta sadeltak med tegel, skiffer eller plåt.

Villorna från 1940- och 1950-talen är ofta byggda i ett och ett halvt plan i souterräng, med ljusa putsfasader, tidstypiskt smide och en- och tvåluftsfönster. På ett souterränghus sitter fönstren i nedre planet nära marken, och där behöver anslutningen mot sockeln och fönsterblecket särskild omsorg.

För både villastaden och Brevik ger programmet rådet att äldre byggnadsdetaljer ska värnas, till exempel fönster och dörrar i originalutförande, och att byggnaderna ska underhållas med väl anpassade material och metoder.

Stadens blå lager och skyddsbestämmelserna

Lidingö stad skriver att bygglov för fasadändringar på en- och tvåbostadshus har slopats utanför de värdefulla områdena, men att utökad lovplikt gäller för de flesta byggnadsåtgärder inom särskilt kulturhistoriskt värdefulla områden. I stadens webbkarta visas de områdena som ett blått lager. Är fastigheten gulmarkerad kan det finnas värden som behöver bedömas, och då hänvisar staden till sitt kundcenter.

Kulturmiljöprogrammets första del, en handbok för fastighetsägare, förklarar hur en detaljplan kan styra fönstren. En utformningsbestämmelse kan ange hur fönstren ska utformas för att passa befintlig bebyggelse, och en skyddsbestämmelse kan skydda det faktiska materialet och reglera hur underhållet ska utföras och med vilken teknik.

Handboken beskriver också varsamhetskravet, som gäller även utan lov, som ett förhållningssätt där varje ändring utgår från byggnadens karaktärsdrag – till exempel fönstrens utformning. Råden i områdesbeskrivningarna är inte juridiskt bindande, men staden använder dem som stöd i bygglovsärenden.

Renovera originalfönstren eller byta

Eftersom programmet vill att fönster i originalutförande värnas börjar vi med att bedöma om de befintliga fönstren kan renoveras. Boverket skriver att det ofta är mer lönsamt att förbättra fönster i gott skick än att byta, och att det kräver mindre naturresurser. Tätningslister, drevning, kittning och målning, och ett energiglas i innerbågen, kan göra stor skillnad.

Är fönstren i så dåligt skick att de behöver bytas bör de nya anpassas till husets ålder och karaktär, med samma indelning och liknande profiler. Boverket påminner om att grövre fönstersnickerier släpper in mindre dagsljus och att nya fönster ofta blir tyngre, så att gångjärn och beslag behöver kontrolleras.

Fönstersnickerierna behöver målas oftare än resten av fasaden, se målare på Lidingö. Ska fasaden eller taket runt fönstren också ses över finns mer under fasadrenovering på Lidingö.

Så går ett fönsterbyte på Lidingö till

01

Platsbesök

Vi bedömer varje fönster, mäter upp det och noterar indelning, spröjs och profiler.

02

Webbkarta och plan

Stadens blå och gula markeringar och detaljplanens bestämmelser kontrolleras.

03

Renovera eller byta

Fönster för fönster avgör vi vad som kan renoveras och vad som behöver bytas.

04

Skriftligt förslag

Renovering, nya fönster, glas och montage står var för sig i förslaget.

05

Utförande

Bågar renoveras eller nya fönster monteras med drevning, tätning och bleck.

06

Genomgång

Vi går igenom resultatet tillsammans och visar hur fönstren sköts.

ROT-avdrag för fönster på Lidingö

För ett småhus räknar Skatteverket det som rotarbete att reparera eller byta ut fönster, montera isolerglas, byta fönsterbleck och måla fönster. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år och högst 75 000 kr tillsammans med rutavdrag. Solfilm och myggnät ger inget avdrag.

Material och resor räknas inte. Geal drar avdraget direkt på fakturan.

Det här styr kostnaden på Lidingö

Hur många fönster som kan renoveras och hur många som måste bytas, om spröjs och profiler ska tillverkas efter förlaga, vilket glas som väljs, om fönster i souterrängplanet kräver nya bleck och anslutningar och om arbetet kräver ställning. Efter ett gratis platsbesök får du ett skriftligt kostnadsförslag.

Fler tjänster på Lidingö

Vanliga frågor

Ska fönstren på Lidingövillan bytas?

Boka ett gratis platsbesök så bedömer vi vilka fönster som kan renoveras och vilka som behöver bytas.