Tillbyggnad i Skärholmen

Q: Kan vi bygga ett uterum på vårt radhus i Sätra?

Ofta ja. Stadens vägledning skriver att ett inglasat uterum, ett mindre skärmtak eller en bod i vissa fall kan rymmas, helst mot trädgårdssidan.

Q: Räknas ett skärmtak som tillbyggnad i Skärholmen?

Ja. Stockholms stad nämner skärmtak bland exemplen på tillbyggnader, och det räknas in i de 30 kvadratmetrarna.

Q: Behöver vi grannarnas medgivande för ett uterum i Skärholmen?

Om uterummet hamnar närmare gränsen än 4,5 meter, ja – och på ett radhus gör det oftast det. Utan skriftliga medgivanden krävs bygglov.

Q: Vilket tak ska uterummet ha i Bredäng?

Vägledningen ber att man utgår från husets takform. Har radhuset platt tak eller pulpettak blir uterummets tak ofta platt eller svagt lutande.

Q: Kan vi bygga en bod i stället för ett uterum i Skärholmen?

Ja. Stadens vägledning nämner en bod bland det som i vissa fall kan rymmas på tomterna. Den ska följa husets volym och takform precis som ett uterum.

Q: Behöver ett uterum i Skärholmen anmälas?

Bara om det påverkar husets bärande delar eller brandskydd väsentligt, eller får vatten, avlopp, ventilation eller eldstad. Annars räcker lovfriheten eller bygglovet.

Q: När började Bredäng byggas?

1962, enligt stadens vägledning. Bredäng var den första stadsdelen som planerades i stor skala, följt av Sätra.

Q: Är Bredäng en kulturmiljö?

Ja. Stadens vägledning listar Bredäng som kulturhistoriskt värdefull miljö, och där krävs bygglov för tillbyggnader som annars kunde ha varit lovfria.

Radhusen och kedjehusen i Bredäng, Sätra och Vårberg står på små tomter i enhetliga grupper. Stadens vägledning säger rakt ut att utrymmet för tillbyggnader ofta är litet – men ett skärmtak, ett uterum eller en bod kan få plats. Geal Entreprenad AB ritar och bygger det som passar huset och tomten.

Gratis besök och kostnadsförslag
ROT-avdrag direkt på fakturan

Ring 08 12 410 276

Radhusen Så går det till ROT Vanliga frågor Källor

Radhus med platta tak och ett inglasat uterum mot en liten trädgård

Radhusen i den storskaliga stadsdelen

Stadens vägledning Varsam utveckling av småhus- och villaområden räknar Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg till de storskaliga stadsdelarna. Bredäng var den första stadsdelen som planerades i stor skala och började byggas 1962, följt av Sätra. Småhusen där är främst radhus och kedjehus, men det finns även villor och atriumhus.

Enligt områdesfakta för 2025 fanns 1 991 småhus i Skärholmens stadsdelsområde, och 1 976 av dem ägdes med äganderätt. I Sätra fanns 536 ägda småhus och i Bredäng 320. Bredäng står i vägledningens tabell som kulturhistoriskt värdefull miljö.

Rad med likadana radhus längs en gångväg — Illustration

Som regel litet utrymme – men inte inget

Vägledningen skriver att de gruppbyggda småhusen står på små tomter och att möjligheterna till större förändringar därför är begränsade. Som regel finns inget utrymme för tillbyggnad, eftersom de enhetliga kvarteren och relationen till gatan är viktiga att behålla. I vissa fall kan ett mindre skärmtak, ett inglasat uterum eller en bod rymmas, och vägledningen konstaterar att just inglasade uterum är vanliga.

Det vanligaste är att lägga dem mot tomtens privata del, trädgårdssidan, och att undvika förändringar mot gatan. Vi börjar därför med att se vad grannarna i samma grupp redan har byggt och hur trädgården ligger.

Platta tak och husgruppens form

Enligt vägledningen har småhusen i de storskaliga stadsdelarna huvudsakligen platta tak eller pulpettak, även om branta sadeltak förekommer. Fasaderna blandar tegel, trä och skivor, och färgsättningen är enhetlig inom varje husgrupp. Vägledningen ber fastighetsägaren utgå från husets volym, proportioner och takform och påpekar att det gäller även för ett skärmtak, ett inglasat uterum eller en bod.

Ett uterum mot ett radhus med platt tak får därför ofta ett platt eller svagt lutande tak, och dess takavvattning behöver lösas så att vattnet inte rinner mot grannens tomt. Vi ritar anslutningen mot husets fasad och tak så att den blir tät.

Små tomter och 4,5 meter till gräns

En lovfri tillbyggnad ska enligt Stockholms stad stå minst 4,5 meter från gräns mot granne, samfällighet eller allmän plats, annars krävs ett skriftligt medgivande. På ett radhus ligger huset ofta i gräns mot båda grannarna, så ett uterum på baksidan kräver i regel medgivanden – eller bygglov. Medgivandet ska innehålla fastighetsbeteckning, vilken åtgärd det gäller, en situationsplan med avstånden och grannarnas underskrifter.

Ligger huset i en särskilt värdefull miljö, som Bredäng, krävs bygglov ändå. Läs mer om takbyte i Skärholmen om taket ska bytas samtidigt, och om utbyggnader i allmänhet under tillbyggnad.

Skärmtak över en uteplats vid ett radhus — Illustration

Så bygger vi till ett radhus i Skärholmen

Platsbesök

Gratis besök där vi mäter tomten och ser vad grannarna har byggt.

Kartan

Stadsmuseets karta och detaljplanen kontrolleras.

Medgivanden

Skriftliga medgivanden från grannarna, eller bygglov.

Ritningar

Uterum eller skärmtak efter husgruppens form.

Bygget

Grund, stomme, tak och tät anslutning mot huset.

Slutbesked

Slutbesked där lov eller anmälan har krävts.

ROT-avdrag för tillbyggnad i Skärholmen

Rotavdraget gäller arbetskostnaden, inte material. Skatteverket räknar en tillbyggnad av ett bostadshus som rotarbete om någon av dess sidor sitter ihop med husets yttervägg till minst 75 procent eller om en dörr förbinder de två delarna.

Bostaden ska vara äldre än fem år och större delen av den ursprungliga stommen ska behållas. Där avdraget gäller drar Geal det direkt på fakturan.

Vad påverkar kostnaden för en tillbyggnad i Skärholmen?

Storlek, glas och tak, grundläggning, anslutning mot husets fasad och takavvattning, och om bygglov behövs. Efter ett gratis platsbesök får du ett skriftligt kostnadsförslag.